Inlägg publicerade under kategorin 365 saker du kan skriva

Av Rikard - 20 maj 2009 12:16



Centralen

 Om ungefär en timme sätter jag mig i förflyttning. Jag kommer att vara stilla 20 minuter på centralen, sen blir det rörelse non-stop i fem timmar. Det är inte tungt, för jag kommer att komma fram till en stad som jag knappt känner, som förhoppningsvis är annorlunda än jag minns den. Jag vet vad som kommer hända med mina ögon, som sständigt söker något nytt att fästa sig vid, ofta till synes förgäves. De kommer att öppnas. Det kommer inte finnas någon gräns för allt vad jag kan titta på. Om mindre än sju timmar kommer intrycken svämma över mig.


De flesta vet nog hur det känns. Det är en stad, man vet hur en sådan ser ut sen tidigare. Det där är en gata, det där är en bil, allt påminner mystiskt mycket om den plats man åker från, men det är annorlunda. Omarrangerat. Det kan både vara kittlande och irriterande att inte kunna sätta fingret på något och göra det igenkännligt, eftersom det hela tiden glider undan och visa sig vara något man inte hade någon aning om att det fanns. Jag gillar känslan, och jag tycker att det är synd att man vänjer sig så fort vid nya förhållanden. Jag hade gärna varit en främling för alltid.


Så kom det sig att jag för ungefär ett halvår sedan, där jag gick från hållplatsen vid Centralen i Göteborg, som jag sett ett oräkneligt antal gånger under de senaste tio åren som göteborgare, att jag tänkte på en resa, där jag gjort en timmes stopp i Norrköping. De nya intrycken av utbytta detaljer och omkullkastade gatnät. Och sedan öppnade jag ögonen och såg på Centralen igen. Och i ett ögonblick lyckades jag fästa den där känslan av det okända vid den välkända stenbyggnaden. Jag såg mig omkring, försökte igen. Det gick. I korta ögonblick kändes Göteborg som en helt ny stad, och jag började granska detaljerna. Och plötsligt insåg jag att nya intryck inte behövde vara så dyra.



#63 Blunda och se efter igen

Tidsåtgång: Tio sekunder att hitta känslan och fästa den. Ibland krävs det lite mer övning.

Nackdelar: Du kan vänja dig vid intrycket av "ny stad" såpass att det blir nästan omöjligt att hitta känslan igen. Använd det här verktyget försiktigt.

Fördelar: Du kan lära dig att titta på detaljer på det sätt som du vill att din läsare ska se den framför sig när du beskriver den för dem.


Av Rikard - 19 maj 2009 19:58


 låda


Vi författare vill skriva. För somliga är det svårt att inte göra det. Det tycks inte finnas någon begränsning för i hur många olika ordningar vi kan peta ihop ord på, trots besvärliga regler som "måste" följas. Ibland känns själva författarkonsten som ett underverk som aldrig slutar måla om sig självt i färger vi inte visste fanns. På det sättet är författare, unga särskilt tycks det, vara begåvade med miljoner vassa vapen att genomborra oss med i olika vinklar, och hundra verktyg att tillverka nya sorters vapen av.


Det är vad vi är bra på, vi författare. Nu till de sämre. Många av oss är dåliga, och då menar jag riktigt urusla, på att fördjupa oss i det vi skriver om. Vi känner att det finns tillräckligt med kanyldrömmar och människominnen i oss för att skriva ihop nästan vad som helst. Kanske blir det inte helt sant, men det blir i alla fall realistiskt. Det är ju inte helt sant. Alla små detaljer vi fantisera kanske verkar välplacerade, men när vi lyfter oss över känslostormen och skrivandet saknas något. Verkar det här verkligen upplevt. Är det verkligen detta man tänker i de situationer jag har ställt min karaktär inför? Och man förstår inte vad som fattas, allt tycks ju passa in.


John Steinbeck satte sig varje morgon med de gamla hamnarbetarna och fiskarbetarna, innan han gick hem och skrev. Strindbergg var inte välkommen på Kymmendö efter att han hade gett ut Hemsöborna. 


Ibland är man bara medveten om vad man lägger märke till just när man lägger märke till det. Det finns detaljer i människor som är svåra att komma på. Man märker hur vissa detaljer förstärker varandra. En plats eller en människa färgas av sin betraktare, och de färgerna är lättare att plocka fram ur minnet än ur fantasin.


Gör: Intervjua någon. Det måste inte finnas en spännande bakgrund hos personen, hen måste inte ens verka särskilt intressant ur något perspektiv, men kan du få människan att öppna sig kommer en historia ända att framträda, dragg kommer att förstärkas och pusslet kommer att börja lägga sig självt, bara du håller hårt i bitarna. 


Skriv sedan en novell där personen är huvudkaraktär. Lycka till.


Tidsåtgång: En halvtimme för att få en bra intervju, men försök fiska på djupet, lyssna noga och ställ många frågor, Gå ner dig i personen och försök känna genom henom ögon.

Nackdelar: Vissa tycker att detta är ett "sämre" sätt att författa på. Men det är ju bara attt lyssna på det påståendet för att man ska fatta hur dumt det låter. Låt dem författa med sin överlägsna metod och be dem lämna dig ifred. Du kanske är en inbiten surrealist som inte vill framställa något som ens liknar ett verkligt porträtt, och det är ju okej det också.

Fördelar: Genom att använda verkligheten på det här sättet kommer du att få en ökad känsla för hur man bäst flätar ihop detaljer och öden. Även om du inte hittar på den här karaktären själv så kommer du att bli bättre på att hitta på verklighetstrogna figurer i fortsättningen. En gång gör stor skillnad.  

Av Rikard - 17 maj 2009 21:34

Förhoppningsvis har du drömmar. Kanske är det konstnärliga drömmar. Kanske, bara kanske, vill du ge ut en bok, en skiva eller en annan typ av samling av det du gjort. För övnings skull låtsas vi att den är klar.


Tänk dig nu att du går omkring i en affär. Du har ett par hundralappar, kanske mer, kanske mindre, du är sugen på en ny bok, eller en skiva, eller vad det nu är för något. Du ser dig omkring, bläddrar bland omslag och titlar. Vad skulle du stanna upp för? Vilken titel, vilken bild, vilka färger? Och av de du plockar upp, vilken skulle du köpa, och varför? Vilken beskrivning, baksidestext, vilka låttitlar skulle göra att du köpte boken/skivan?


Livet är inte rättvist. Även om du är begåvad, eller närmast genialisk behöver det inte innebära att du kommer att nå ut. Det är troligt att det finns okända människor som skapat fantastiska verk, som av ett skäl eller annat förbisetts av kritikerkåren. Du kan inte påverka kritiker när du ger ut något, men du kan påverka den där människan som aldrig hört talas om dig, eller bara vagt känner igen ditt namn.

Man kan tillverka hjärtsprängande bilder och spektakulära låttitlar/bakgrundstexter, för att inte tala om hur snygg en titel på verket kan bli. Eller så kan man brainstorma och skissa och ha lite kul. Fundera över vad du vill göra, det är nyttigt att fundera kring vad som öppnar ögon samtidigt som det berättar något om innehållet (om utsidan är vilseledande fångar du upp fel människor, som inte har någon glädje av det du gjort). 

Vad skulle DU köpa?


Tidsåtgång: Tio år. En kvart.

Nackdelar: Innehållet är faktiskt viktigare än omslaget, och det kan man glömma bort. Man kan bli en kappvändare som bara försöker blidka folk.

Fördelar: Du letar nya sätt att uttrycka det du skriver till någon som inte har mer än två sekunder på sig att ta in intrycket, helt utifrån hur utsidan på paketet ser ut. 

Av Rikard - 16 maj 2009 13:07

När jag var liten prenumererade jag på Kalle Anka & Co. Jag minns en serie där Kalle blev superkändis på att skriva böcker, efter att ha köpt en bok där alla världens klassikerromaner finns sammanfattade i en eller ett par meningar. 


Det är ju inte så enkelt, tyvärr. Att skriva en bra bok kräver mer än en bra grundhandling. Den goda nyheten är att det samtidigt innebär att grundhandlingen inte är såpass viktigt att ett direkt plagiat av den inte innebär ett plagiat av en hel berättelse. Så om du har problem med att komma på vad din berättelse ska handla om, skriv utifrån någon annans grunddrag. Då blir det ofta lättare att  bygga på med egna detaljer sedan.


#60 Sno ett tema

 Tidsåtgång: Som vanligt - vad är det du hade tänkt skriva?

Nackdelar: Förr eller senare måste du lära dig att hitta på handlingen mer och mer själv.

Fördelar: Om du har svårt att komma på en grundidé så behöver inte det betyda att kugghjulen stannar helt. 

Av Rikard - 12 maj 2009 21:55


historia 


När jag var mindre prenumerarade jag på Kalle Anka & Co. Jag har insett hur mycket en liten unge kan minnas med rätt stuimulation; vilken tidning jag än plockar upp och vilken sida jag än slår upp så minns jag just den serien. Jag glömmer människors namn och ansikten, och jag skulle  gissa att jag den dag jag läser min dagbok kommer inte kommmer att minnas mer än en ynklig majoritet av alla dagar. 


När jag var i artonårsåldern inrättade jag ett system för vad jag läser. Enkelt sagt kan det sammanfattas som att jag efter en del testande fram och tillbaka kom fram till att jag gillar det här upplägget: jag läser alltid minst fyra böcker; MINST en poesibok, diktsamling eller på annat sätt mer språkligt experimentell bok;  MINST en prosabok; en faktabok för att fördjupa mig i något; en självbiografi, för de nästan alltid är rolig läsning och inspiration, och de är bra mycket bättre än vanliga biografier eftersom det finns utrymme för reflektioner och känslor utäver en rak levnadsbeskrivning. Först ut i den sistnämnda kategorin var Scar TIssue av Anthony Kiedis - sångaren i Red Hot Chili Peppers - självbiografi. 


Det tog max en vecka. Sedan började jag sammanfatta mitt liv som om det var historia. Att det ena orsakade det andra var att jag dessa sammanfattningar av spårvagnsresor och andra stora beslut var på engelska. Som så mycket annat som jag tycker om fick dessa sammanfattningar en mapp på datorn. Styckena blir väldigt olika långa, och skiljer sig från dagboken genom att de försöker skapa en helhetsbild. Jag slänger ihop händelser som hör ihop, som kanske inte hände på samma dag. Som en självbiografi. När jag fyller mogen ålder kommer den nästan att ha skrivit sig själv. På vägen skaffar jag lite fler verktyg att skapa med, så att jag kan göra något som gör att någon vill läsa biografin.

#59 Skriv din självbiografi medan du lever den

Tidsåtgång: Kanske tio minuter till en halvtimme.

Nackdelar: Du kan glorifiera dig själv och ge dig kultstatus. Diagnosen heter hybris.

Fördelar: Du skapar en helhetsbild av dig själv, nyckeln till att lära känna och förlikas med sig själv. En dag har du en nästan färdigskriven självbiografi, istället för att behöva slita och kämpa för att hitta tillbaka till förlorade minnen, och faktiskt förlora en hel del. Det excentrisk, på ett charmigt sätt..

Av Rikard - 11 maj 2009 20:09

Skriv om en drunknad.


#58 Skriv om en drunknad 

Tidsåtgång: Är det en snabb dikt eller en genomarbetad roman?

Nackdelar: Du kan bli ledsen.

Fördelar: Det är vackert, och självterapeutiskt, eftersom du behandlar en allmänmänsklig rädsla och döden i sig. 

Av Rikard - 10 maj 2009 22:43

Bra saker brukar hända när man lyssnar på Navid. Lyssna på Navid här. Som den skrivatlet du är kan du nog knåpa ihop något extra speciellt som någon kan hitta.


Jag skickade flaskpost för flera år sedan. Jag sitter och håller tummarna för ett svar. Flaskan var av glas och är troligen förlorad: använd en plastflaska. Och berätta för mig om du får svar!



#57 Skicka flaskpost.

Tidsåtgång: Halvtimme

Nackdelar: Det kan vara nedskräpning. Du kanske inte får svar.

Fördelar: Det känns som att vara liten igen när man kastar iväg flaskan med det lilla brevet, eller släpper den från Angeredsbron. Du kan en brevvän utöver den du redan fått genom Brevrevolutionen

Av Rikard - 9 maj 2009 21:25

Det kan knappast ha undgått någon att det här inte är en blogg för passiva läsare, eller en kanal för enkelriktad information. Den här bloggen är inte fylld med dagboksinlägg, utan av välbehövliga sparkar i röven på de som kan men inte orkar, och idéer om hur man kan göra något nytt när ens egna idéer tar slut. Den här bloggen drivs av en person med en hjärna, och inläggen föds ur en enda sinnevärld. Det tycker jag är ganska tråkigt. Ju fler upphovshjärnor desto längre kan idéer sträcka sig.


Såhär vill jag göra. Jag vill deala, som vi pojkar i det så kallade "hoodet" kallar att bedriva utbyte. "The Deal": Skicka idéer. Färdigsnickrade blogginlägg med bilder och personliga inledningar, eller en ny metod för att skriva noveller på som du klottrade ner på en papperslapp klockan tolv under en lyktstolpe i Kil. I utbyte ska jag publicera dem (bara de inte är olagliga, i övrigt har jag bestämt mig för att inte censurera) och ni får självklart stå som författare till inlägget om ni vill, eller som "tipsare" eller "kronprins av Sölvesborg" eller vilken annan titel ni vill ha.


Det kallas symbios när två varelser lever tillsammans och båda tjänar på det. Det är fint. Både ordet och företeelsen. Och ni som vill ha ett annat tips för idag, som inte vill bidra utan bara skapa och sprida på andra sätt, kan skriva en dikt som handlar om symbios. Sedan skickar ni in den så slänger jag upp den här.


Skicka idéer, texter och glädjetjut till 365saker@gmail.com



#56 Skriv ett inlägg till bloggen

Tidsåtgång: Mellan tio sekunder och tjugo minuter.

Nackdelar: Inga

Fördelar: Du får bidra med dina idéer till bloggen. Det är kul att se vad man skrivit publicerat någonstans. Du kan få uppmärksamhet av andra bloggläsare. 


Skapa flashcards